Utredning: Coronavåren och -sommaren 2020 inom musikbranschen

Suomeksi >
In English >

Hanna Isolammi

I den här utredningen presenteras de åtgärder, förfaranden och rekommendationer som tillämpats i olika sektorer inom musikfältet i Finland på grund av begränsningarna av folksamlingar som fastställdes under våren och sommaren 2020 samt för att hindra spridningen av sjukdomen COVID 19. I slutet av artikeln finns en lista över källor och material med anknytning till ämnet.

Coronaviruspandemin våren 2020 synliggjorde instabiliteten hos musikbranschens ekonomiska fundament i fråga om stödstrukturerna som möjliggör verksamhet som bedrivs av fristående aktörer och på lång sikt. De mest akuta effekterna av pandemin har drabbat aktörer inom levande musik, i synnerhet frilansare, evenemangsplatser och evenemang samt aktörerna som producerar dessa, men krisens effekter sprider sig också till andra sektorer inom branschen bland annat som en följd av inskränkta föreställningsarvoden och upphovsrättsersättningar, minskad skivproduktion och -försäljning samt färre kompositionsbeställningar.

Pandemisituationen fäste också större uppmärksamhet vid bristerna och missförhållandena i fråga om ställningen i arbetslivet för frilansare och andra egenföretagare. Nu efterfrågas större politisk vilja att korrigera dessa brister och missförhållanden. I den här utredningen läggs fokus på att presentera lösningar som genomförts i branschen och exempel på verksamhet under undantagsperioden. Närmare information om inkomstförluster kan läsas i Music Finlands sammanfattning Musiikkialan tilannekuva 2020.

Pandemin har lyft fram många styrkor inom musikbranschen. Den mest grundläggande av dessa är att musiken upplevs som betydelsefull: man vill lyssna på och framföra musik trots de förändrade omständigheterna. Musik som framförs och upplevs på olika sätt är betydelsefull både i sig själv och som ett redskap, och under undantagsförhållandena har denna betydelse framhävts ännu mer. Man kan alltså säga att musikbranschens kärna inte försvinner trots att de kulturbundna verksamheterna, strukturerna och värdeklimaten som finns omkring kärnan skulle försvinna.

Under krisen förenade musikbranschen sina krafter och försökte hitta gemensamma utgångspunkter för bland annat kommunikation i påverkningssyfte. I slutet av april överlämnades ett åtgärdsförslag om ett kris- och återupplivningspaket för musikbranschen utarbetat i samarbete mellan tio branschorganisationer till de ministrar och tjänstemän som fattar beslut som gäller branschen. Många organisationer inom konstbranschen förenade också sina krafter för att vädja om en korrigering av den ojämlika ställningen för personer som har ett kreativt arbete, i synnerhet i fråga om utkomstskyddet för arbetslösa. En adress överlämnades till social- och hälsovårdsministeriet i juni under ledning av LYHTY ry. Ömsesidig solidaritet och samarbete har visat sig vara styrkor för såväl branschens takorganisationer som enskilda aktörer.

Den tredje styrkan som framträtt inom musikbranschen under pandemivåren är ett kreativt lösningsinriktat tänkande och att utifrån detta reagera snabbt på den förändrade situationen. Som ett resultat har branschen lärt sig och infört åtskilliga nya goda tanke- och verksamhetsmodeller, vilka har varit till nytta även på längre sikt. I underkapitlen nedan presenteras i större detalj exempel på olika branschsektorers verksamhet under undantagstillståndet.

Direkt och indirekt ekonomiskt stöd

Regeringen hörde musikbranschens gemensamma röst. I regeringens andra tilläggsbudget allokerades stöd till enskilda konstnärer, fristående grupper, evenemang och sammanslutningar. Stöd till privatpersoner delades ut via Centret för konstfrämjande i form av arbetsstipendier och stöd till sammanslutningar delades ut direkt från undervisnings- och kulturministeriet. Undervisnings- och kulturministeriet delade ut specialunderstöd även till musikläroanstalter som får statsandelar för att trygga deras fortsatta verksamhet. Dessutom delade kommunerna ut snabbunderstöd till enskilda konstnärer eller grupper.

För företag ordnades flexibla arrangemang, lättnader och olika understöd, vilka även har hjälpt en liten del av företagen inom musikbranschen. Ensamföretagare har dessutom möjlighet att få ett litet verksamhetsbidrag från sin hemkommun, och det gjordes tillfälligt lättare för frilansare och företagare att få tillgång till utkomstskydd för arbetslösa.

Utöver det offentliga stödet har också föreningar och privata stiftelser inom ramarna för sina resurser allokerat stöd till musikbranschen. Genast i mitten av mars offentliggjordes ett nödhjälpspaket som sammanställts i samarbete mellan flera stiftelser och undervisnings- och kulturministeriet. Paketet delades ut via Centret för konstfrämjande redan i april. Stiftelserna delade också ut understöd via sina egna kanaler. Till exempel lanserade Konestiftelsen med snabb tidtabell ett nytt slags arbetsstipendium, hemmaresidens (kotiresidenssi), via vilket stiftelsen beviljade yrkesverksamma inom konstbranschen ett tre månaders stipendium för arbete i det egna hemmet. De privata stiftelserna och Centret för konstfrämjande beaktade också undantagstillståndet redan i bedömningen av tidtabellerna för beviljade stipendieprojekt och uppfyllandet av kriterierna för genomförande.

Förutom stiftelserna har också vissa företag samt yrkes- och upphovsmannaorganisationer inom kulturbranschen skapat nya sätt att stöda personer och sammanslutningar som har lidit ekonomiska förluster på grund av krisen. Till exempel Sanoma Abp donerade cirka 350 000 euro för att delas ut till finländska frilansmusiker och låtskrivare via ett särskilt arbetsunderstöd beviljat av stiftelsen Musiikin edistämissäätiö. Donationen är starten på Sanomas kampanj Anna sen soida, vars mål är att samla in ett stödpaket på sammanlagt en miljon euro för att främja finländsk musik. Förbundet Muusikkojen liitto offentliggjorde för sin del i juni ett krisunderstöd som lätt och snabbt kan sökas med en mobilapp. Understödet är särskilt till för att stöda förbundets frilansarmedlemmar som har förlorat inkomster från framträdanden på grund av coronapandemin.

Förutom att Music Finland ry har fungerat som gemensam budbärare för musikbranschen i beslutsfattarnas riktning har föreningen också främjat en fortsatt musikexport genom att modifiera sina befintliga understöd så att de lämpar sig för undantagsförhållandena. Det nya understödet för musikexport i undantagsförhållanden (musiikkivienti poikkeusoloissa) delades ut i snabb takt varje vecka. Konstuniversitetet har för sin del tillsammans med några finländska stiftelser lanserat ett stipendium för sina internationella examensstuderande, vilka hamnade i en särskilt svår ekonomisk situation under pandemin bland annat på grund av avsaknaden av stödnätverk och den begränsade sociala tryggheten.

Upphovsrättsorganisationerna Teosto och Gramex har modifierat sin verksamhet för att underlätta den svåra situationen i branschen. Bland annat inkluderade Teosto tillfälligt streaming i sina befintliga föreställningstillstånd för att det skulle vara lättare att genomföra liveföreställningar på nätet och skapade ett lättanvänt tillstånd för livestreaming för avgiftsbelagda streamade framföranden. Teosto har också gett rabatt på tillstånd samt gjort det snabbare och lättare att ansöka om betalningsförskott för kompositörer, låtskrivare och utgivare. I augusti meddelade Teosto att de i slutet av året kommer att dela ut understöd till sina kompositör-, textförfattar-, arrangör- och utgivarkunder, vars inkomster fördröjs på grund av pandemin. Gramex har på samma sätt som Teosto tidigarelagt sina utbetalningar och modifierat sina tillståndsförfaranden. Dessutom har Gramex finansierat ett stödpaket på cirka en miljon euro till musiker och musikproducenter via ett krisunderstöd som kan sökas i en mobilapp som upprätthålls av stiftelsen Esittävän säveltaiteen edistämissäätiö och förbundet Muusikkojen liitto.

Även enskilda aktörer har visat solidaritet. Till exempel ordnade skivbolaget Alba Records en kampanj som pågick i cirka en månad, där 10 euro av varje skiva som såldes till fullt pris i webbutiken donerades direkt till bolagets frilansmusiker. Konsertcentralen säljer för sin del distanskonsertinspelningar till kommuner, skolor och dagisgrupper, vilket gör det möjligt för musikerna att arbeta även under undantagsförhållandena, och bland annat församlingarna har anlitat musiker för att uppträda vid deras evenemang. Yles radiokanaler har börjat spela mer inhemsk musik för att kompositörerna, artisterna och musikerna ska få kompensation i form av upphovsrättsintäkter. Music Finlands notarkiv har aktivt samlat och presenterat notmaterial av små grupper för kapellmästare och orkestrar i syfte att via framföranden av finländsk musik öka upphovsrättsersättningarna till kompositörerna.

Onlineframträdanden och -evenemang

När begränsningarna av folksamlingar infördes på grund av coronaviruspandemin, förflyttade sig aktörerna inom musikbranschen – enskilda musiker, band, orkestrar, ensembler, utbildning, undervisning och hobbyverksamhet, festivaler med mera – snabbt till nätet.

Till en början kunde man lyssna på nästan all musik avgiftsfritt; de stora orkestrarna och operahusen gjorde sina digitala föreställningsarkiv fritt tillgängliga och banden och musikerna producerade musikinnehåll som kunde upplevas av alla. Det fanns många olika slags streamade konserter i fråga om det tekniska genomförandet, från anspråkslösa inspelningar som genomförts hemma med en mobil enhet till professionella produktioner. Professionella streamingproduktioner gjordes av bland annat Yle, Ruutu, Konsertcentralen, konserttikotiin.fi, keikalla.fi och G Livestream. En inträdesavgift uppbars också för många professionellt genomförda online-framträdanden, vilket är ett sunt fenomen med tanke på artisternas och allmänhetens attityd till både musikerarbetet och hela musikbranschen. Webbplatsen koronakonsertit.fi upprättades för att samla liveframträdanden på samma ställe. Webbplatsen förmedlade också information om kommande streamingkonserter.

Uppgiftsbeskrivningarna och kommunikationsmetoderna för musiker, artister och andra som framför musik utvidgades i och med online-framträdandena; musiker som tidigare huvudsakligen hade framträtt live för en publik spelade in musik och tal på video och publiken fick se och höra musikerna i en annorlunda kontext till exempel i form av övningsdagböcker eller videohälsningar. Ruutu-tjänsten producerade ”övningsliveinspelningar” där band och artister framträdde i sina övningslokaler. Elisa Viihde beställde och visade två musikfilmer uppbyggda kring Olavi Uusivirtas låtar, där också bandmedlemmarna deltog som skådespelare. Ett innovativt koncept var en virtuell klubbmiljö utvecklad av SWÄG-kollektivet från Tammerfors, där en registrerad person kunde förflytta sig från en spelning till en annan med hjälp av sin egen avatar.

Livelaboratorio oy:s två G Livelab -konsertplatser i Helsingfors och Tammerfors har ända från verksamhetens början haft en egen mobilapp. I mobilappens funktioner ingår förutom köp av biljetter också möjligheten att beställa servering direkt till bordet, vilket har varit en bra funktion med tanke på säkerheten och undvikandet av närkontakt i samband med de framträdanden för begränsad publik som blev tillåtna efter coronapandemin. Även streaming är en tjänst som fanns med i G Livelab -konceptet ända från början, redan innan coronaviruspandemin bröt ut. Under pandemin har streamingen möjliggjort sändning av avgiftsbelagda professionella konserter.

Att pandemin inföll på våren i slutet av konsertsäsongen var tur i oturen med tanke på stadsorkestrarnas, Radions symfoniorkesters och Nationaloperans verksamhet. Många orkestrar överlevde vårens undantagsförhållanden helt utan permitteringar av stadigvarande personal, vissa genomförde kortvariga och tidsbundna permitteringar och endast några – som sedan tidigare hade en svag ekonomi – var tvungna avbryta arbetet och utbetalningen av löner. Situationen för de assistenter som orkestrar regelbundet anlitar i normala fall var dock lika svår som för andra frilansare. En typisk verksamhet för en orkestermusiker under restriktionsperioden bestod av övning hemma, streamade eller inspelade solo- och kammarmusikframträdanden, instrumentpresentationer, intervjuer, videohälsningar, övningsdagböcker och annat innehåll som var lätt att producera på nätet inom ramarna för restriktionerna.

De distanskonserter som ordnades av Konsertcentralen och andra aktörer som producerar innehåll för barn underlättade vardagen för föräldrar till barn i dagis- och lågstadieåldern som arbetade hemma under undantagsförhållandena. Distanskonserterna har fått positiv respons och kommer att produceras vid sidan av konserter med begränsad publikmängd även under hösten 2020 [länk].

Med undantag av de inställda Musikfestspelen i Uleåborg var Tampere Biennale och April Jazz, vilka skulle ordnas i april, tvungna att agera snabbast på festivalfältet. Den förstnämnda omvandlades till radiofestivalen Tampere Biennale 2.0, som sändes avgiftsfritt på kanalen Yle 1 med modifierad repertoar vid samma tidpunkt som den ursprungliga festivalen skulle ha ägt rum. April Jazz, som hade något längre tid på sig att reagera, genomfördes i form av den helt streamade festivalen April Jazz Subgrooves. Åtskilliga internationella promotorer hade bjudits in att lyssna på festivalen. Båda festivalerna lyckades till stor del tack vare samarbete och nätverk; Tampere Biennale kunde genomföras i samarbete med Yle och de högklassiga streamingframträdandena under April Jazz i nära samarbete med förbundet Muusikkojen liitto och G Livelab. När pandemisituationen utvecklades verkade det till en början som att alla sommarfestivaler kommer att ställas in. I takt med att restriktionerna lättades upp och den inledande paniken skingrades genomfördes emellertid många festivaler antingen i virtuell form eller som en hybridmodell bestående av evenemang med begränsad publikmängd och evenemang på nätet.

Förutom online-konserter har också åtskilliga exportevenemang, showcasefestivaler och branschmässor genomförts i en digital miljö. Det nordiska samarbetet via representanter för olika musikgenrer främjades under diskussionsserien Nordic Talks, som var Music Finlands idé. Showcase-festivalen Luminous, som ursprungligen hade planerats som ett liveevenemang, genomfördes för sin del helt digitalt av showcaseartister och musikbranschens internationella gatekeepers.

Nätkonserter har varit ett viktigt sätt att upprätthålla kontakten mellan artisterna och publiken, men de kan inte ersätta den gemenskapsupplevelse som en spelning eller konsert ger. Det är dock möjligt att tillämpa de bästa förfarandena från vårens och sommarens erfarenheter även i framtiden. Bland annat den hybrid bestående av livekonserter och streaming som redan kan genomföras i G Livelab gör det möjligt för en större publik som är mer geografiskt utspridd att ta del av konserterna. Att göra digitalisering till en del av liveevenemang främjar också tillgängligheten och därigenom likabehandlingen av publik som inte kan vara på plats till exempel av hälsoskäl eller andra skäl. Att lägga till olika interaktiva material, bakgrundsmaterial eller arkivmaterial såsom chat, intervjuer, ledda artistmöten eller paneldiskussioner till konceptet skulle också kunna genomföras relativt enkelt digitalt. Då stora publikevenemang har blivit omöjliga, har mindre, lokala och tydligt profilerade evenemang en möjlighet att synas och hitta ny publik.

Förutom tillgänglighet och likabehandling möjliggör det påtvingade digisprång som musikbranschen tagit under våren och sommaren också utveckling och införande av betydligt miljövänligare verksamhetsmodeller i framtiden. Digitaliseringen har haft många fördelar i synnerhet inom export och promotion. Dessutom är det ekologiskt, kostnadseffektivt och logistiskt enkelt att internationella gatekeepers och andra professionella aktörer deltar i finländska evenemang virtuellt. Det skulle också vara möjligt att ersätta resandet med studioutrustning och program i vissa skivinspelningsprojekt [se t.ex. MuFi Nordic Talks 1]. I den andra delen av Music Finlands diskussionsserie Nordic Talks berättar en representant som deltog att deras skivbolag planerar en digital övningsplattform för musiker. Om detta fungerar skulle det möjliggöra effektivare övning för multiinternationella grupper och även skivinspelning utan resor.

Liveframträdanden för en begränsad publik

Det ordnades några framträdanden med levande musik inom ramarna för de strikta begränsningarna av folksamlingar under våren. Små grupper med både professionella musiker och hobbymusiker som framträdde ute på gården vid vårdhem eller servicehus var en vanlig syn i synnerhet under senvåren. I Åboregionen inledde Flame Jazz Home Delivery -konserter som beställs till den egna gården [länk] redan innan de striktaste begränsningarna av folksamlingar upphävdes. I oktober inledde likaså den tvärkonstnärliga gruppen Recover Laboratory multikonstnärliga kvällspromenader, där åskådare som promenerar ensamma möter konstnärer och upplever föreställningar längs vägen, bland annat modern cirkus, musik och dans, utan närkontakter. I början av juni, när folksamlingar med under 50 personer blev tillåtna, började livekonserter med begränsad publik ordnas i större utsträckning. Sådana var bland annat utomhuskonserter, såsom gårdsmusik på konstnärshemmet Lallukkas innergård eller framträdanden under taket på lastplattformen vid Tanssisali Lutakko.

När begränsningarna lättades upp på sommaren öppnade vissa festivaler såsom Meidän Festivaali eller konsertplatser såsom G Livelab sina dörrar för en begränsad publik. På samma sätt som många andra klubbar omfattas G Livelabs verksamhet av restaurangbestämmelserna [länk], vilka till vissa delar avviker från bestämmelserna för konserter som ordnas i andra inomhuslokaler. Mobilappen som används av G Livelab har visat sig vara till nytta inte bara för streaming, förhandsbeställning och servering till borden, utan också som en möjlighet att vid behov spåra personer som exponerats för viruset och kontakta exponerade kunder. Föreställningsplatserna påminner också om säkerhetsanvisningarna och städningen av lokalerna har intensifierats.

De finländska yrkesorganisationerna inom scenkonst har publicerat nationella säkerhetsrekommendationer för föreställningar, uppbyggnad av föreställningar och övningar. Anvisningarna kompletterar de tidigare riktlinjerna utfärdade av myndigheterna mer detaljerat ur musikernas och sångarnas synvinkel. Anvisningarna uppdateras i takt med att situationen förändras. Även internationella musikerförbundet (FIM) har sammanställt detaljerade rekommendationer för orkestrar för att garantera en trygg återkomst till arbetet. I båda anvisningarna fästs det vikt vid såväl grundläggande hygien som särdragen och egenskaperna hos pauser och pauslokaler, övningar, instrumentskötsel och föreställningar. Internationella anvisningar för trygga konserter och evenemang har också sammanställts av bland annat europeiska körförbundet (ECA), Event Safety Alliance, Live DMA (European network for live music venues, clubs & festivals) och Research Institute for Exhibition and Live-Communication.

Vid tidpunkten för skrivandet av denna utredning har orkestrarna publicerat sitt program för höstsäsongen, vissa för hela säsongen och andra för ett par månader i taget. I programmen beaktas säkerheten och en andra våg av coronaviruspandemin. Ett typiskt förfarande i orkestrarna är att ordna konserterna utan paus. Under höstens konserter kan begränsningarna leda till en fyllnadsgrad på endast 18–45 % i salarna, vilket oundvikligen påverkar orkestrarnas ekonomi. I många orkestrar framförs samma konsert två gånger under samma kväll, för att det ska vara möjligt att kompensera de minskade biljettintäkterna. Av samma orsak framträder också andra grupper två gånger under samma kväll.

Vid vissa föreställningsplatser och konserthus styrs och grupperas publikens ankomst och utgång och i många orkestrar säljs inga säsongskort eller serveringar alls under hösten. Några större orkestrar inleder sin höstsäsong med en mindre sammansättning och små grupper som uppträder utanför konsertsalarna till exempel i bibliotek kommer att vara vanligt särskilt under höstsäsongen. Åtskilliga orkestrars, klubbars, bands och artisters liveframträdanden under hösten 2020 kommer också att streamas.

Trots att konsert- och föreställningslivet drabbades av enorma inkomstförluster under våren uppstod också positiva erfarenheter. En av de mest uppenbara var växelverkan mellan publiken och musikerna i sociala medier. Orkestrarnas videohälsningar, podcast-sändningar, streamningar och beställda musikhälsningar fick ett mycket fint mottagande av publiken och därför kommer de sannolikt att bli kvar som en del av vissa orkestrars verksamhet. Det ökade teknologiska kunnandet samt idéerna om nya konsertkoncept, tankemodeller och säkerhetsförfaranden gynnar evenemangsarrangörer och konsertmusiker även på längre sikt. Förutom konserter som ordnas på eftermiddagen torde också samarbetet med skolor, daghem och vårdinrättningar förbli en långvarig verksamhetsform. Som det nämndes i slutet av föregående underkapitel gynnas alla parter av möjligheten till live- och online-konserter i kombination med till exempel bakgrundsmaterial.

Musikundervisning (sång, instrument, komposition) individuellt och i små grupper på distans

I Finland tillhandahålls musikundervisning individuellt och i små grupper av många aktörer: privatlärare, församlingar, organisationer, föreningar, medborgar- och arbetarinstitut, musikinstitut, läroanstalter på andra stadiet, yrkeshögskolor och Sibeliusakademin vid Konstuniversitetet. I det här kapitlet granskas situationen beträffande instrument-, sång- och kompositionsundervisning individuellt och i små grupper under våren 2020. Verksamheten i större grupper behandlas i följande underkapitel.

Då det i mitten av mars fastställdes att närundervisningen ska upphöra i Finland blev inte bara skolundervisningen, utan också musikundervisningen digital på ett smidigt sätt och med snabb tidtabell. Finland har en lång historia av musikteknologiskt kunnande och integrering av detta kunnande i undervisningen, vilket ytterligare framhävdes under distansundervisningen. Ansvaret för genomförandet av undervisningen låg i hög grad hos aktörerna som tillhandahöll utbildningen och det fanns stora variationer i beredskapen och möjligheterna att använda de program, plattformar, applikationer och tekniska anordningar som behövdes för distansundervisningen. Detta försatte både lärarna och studerandena i en ojämlik ställning. Eftersom närundervisningen inte kan omvandlas till distansundervisning som sådan, har också undervisningsmetoderna, innehållet och målen behövt förändras. Detta har tvingat lärarna att fundera över sina arbetssätt och sin pedagogik, vilket säkert är till nytta på lång sikt. Antalet timmar som gick åt till planeringen och genomförandet av undervisningen mångfaldigades, men i takt med att de digitala färdigheterna blev större utjämnades tidsanvändningen i viss utsträckning.

Individuell instrument-, kompositions- eller sångundervisning ordnades oftast via videomötesprogram och inspelningar och till exempel i samband med bandundervisning kunde man använda bakgrundsinspelningar gjorda av läraren som man spelade med i. Beroende på lärarens tidigare kunnande och intresse ordnades även större projekt, och många streamade antingen i förväg inspelade konserter eller konserter i realtid med hjälp av videomötesprogram. Också sådan publik som annars inte hade haft möjlighet att vara på plats kunde delta i online-konserter. Vid vissa läroanstalter streamades elevkonserter till exempel för invånare vid vårdhem och det var också möjligt att titta på och lyssna till konserterna senare i form av inspelningar. Förfarandet fick mycket beröm av vårdhemmens invånare, som var isolerade.

En särskild utmaning var att ordna inträdesprov via en distansförbindelse. Inträdesprov kunde genomföras i förväg som en kombination av inlämnade spelningsvideor, uppgifter som returnerades i en digital lärmiljö och intervjuer via videoförbindelse. Frågan om övningslokaler blev en stor utmaning för såväl studerande på andra stadiet och yrkesstuderande som yrkesmusiker. Vid vissa läroanstalter fick studerande som var på väg att utexamineras begränsat och kontrollerat tillträde till läroanstaltens lokaler för att öva, men största delen var tvungna att öva hemma, vilket var svårt till exempel i cellbostäder för studerande. I början av juni gav några läroanstalter, till exempel Sibeliusakademin, studerande tillträde till läroanstaltens lokaler. För detta utarbetades noggranna anvisningar om hygien, reservering av lokaler och övrig verksamhet.

Yrkeshögskolorna, läroanstalterna på andra stadiet och Sibeliusakademin var vid behov flexibla i fråga om tidtabellerna för utexaminering, men eftersom vårens undervisning redan var på slutrakan när undantagsförhållandena började utexaminerades största delen som planerat. Under undantagsförhållandena satsade studerande som vanligt även på biämnen och skriftliga prestationer som ingår i examen. Vid läroanstalterna på andra stadiet, vilka har en stark anknytning till arbetslivet, var det en ytterligare utmaning att praktiskt taget alla praktikperioder måste modifieras eller flyttas. Trots svårigheterna fick en stor del av studerandena som var på väg att utexamineras också sin examen under våren 2020. Projektet Diginä musaduuniin, som startades av Pop & Jazz-konservatoriet samt konservatoriet och musikinstitutet i Åbo redan före coronaviruspandemin, kommer inom den närmaste framtiden att producera lösningar och bästa praxis för digitala lärmiljöer för yrkesstudier inom musikbranschen. Inom ramarna för projektet produceras också elektroniskt material för studierna.

Distansundervisningsperioden under coronavåren lyfte fram åtskilliga positiva faktorer. En av de mest uppenbara är förbättringen av lärarnas och studerandenas datatekniska färdigheter, vilken i hög grad förverkligades tack vare kamratstöd och delning av information. Till exempel skapades grupper i sociala medier, vilka fungerade som plattformar för kunskap, tips, kamratstöd och allmänna diskussioner. Facebook-gruppen Musiikin etäopetus blev en viktig resurs för många som undervisar i musik. Via gruppen var det möjligt för lärare i skolor, medborgar- eller arbetarinstitut, församlingar, musikläroanstalter eller hobbygrupper att snabbt få råd om specifika problem. Motsvarande kamratstödsgrupper skapades i snabb takt runt om i världen.

Nätbaserade undervisningsmaterial och materialbanker var under utveckling redan före coronaviruspandemin och distansundervisningsperioden, men antalet ökade under våren 2020. Många läroanstalter samlade till exempel in inspelningar och undervisningsvideor i kompositionsämnen eller musikgestaltning, vilka också i framtiden ger studerandena mer mångsidiga möjligheter till självstudier. Utöver materialen i anslutning till det ovan nämnda projektet Diginä musaduuniin hade också till exempel en materialbank för kompositionspedagogik, Opus1, publicerats redan före distansundervisningsperioden. Undervisnings- och det övriga materialet som producerades under våren kommer sannolikt att användas även i fortsättningen.

Enligt lärarnas erfarenheter framträdde studerandena som individer på ett nytt sätt i och med distansundervisningen. Distansstudier passade vissa utmärkt och till exempel lärare i musikgestaltning berättade att de fick en bättre uppfattning om sina elevers färdighetsnivå. Även studerande som behöver särskilt stöd gynnades av att de fick gå framåt i egen takt och i lugn och ro. För vissa möjliggjorde inhämtandet av digitala färdigheter en mer heltäckande integrering av musikhobbyn i det övriga livet, till exempel i form av egna webbsidor och uppladdning av material på dem. Att göra, hantera och analysera inspelningar ökade studerandenas medvetenhet om sig själva som musiker eller sångare samt inspirerade dem att finslipa sitt arbete. Tack vare inspelningarna skapas också ett dokumenterat minne av de egna framstegen. Positiva faktorer som lyftes fram av musikinstitutens lärare var bland annat möjligheten att granska och korrigera förhållandena i samband med elevernas övningar hemma samt det starkare samarbetet mellan hemmet och läraren.

Även om musikbranschen är enig om att distansundervisning inte helt kan ersätta närundervisning, kommer distansundervisningsmöjligheten att utnyttjas även i framtiden till exempel vid långa avstånd, behov av stödundervisning eller lindrig förkylning hos läraren eller eleven. Man planerar också att hålla lärarmöten och inträdesprov på distans i framtiden. Sibeliusakademin bekostade redan under våren högklassiga externa mikrofoner till sina yrkesstuderande och på basis av distansundervisningserfarenheterna kommer många läroanstalter sannolikt att satsa på att skaffa bra digital utrustning och programvara till sina lärare. Aktörer som tillhandahåller yrkesinriktad fortbildning och kurser inom det fria bildningsarbetet utvidgade sina nätbaserade kurser i fråga om både mängden och utbudet redan under våren, eftersom det uppstod en efterfrågan på till exempel kurser i musikrelaterade biämnen. Vid medborgarinstituten mer än tiofaldigades mängden nätbaserad undervisning och nya studerande har hittat till studierna.

På Utbildningsstyrelsens webbsidor har anvisningar sammanställts om anordnande av grundläggande konstundervisningoch utbildning inom det fria bildningsarbetet från och med den 1 augusti 2020. När undervisningen fortsätter som närundervisning hösten 2020 ska det fästas vikt vid i synnerhet hygiennivån, desinficering av gemensamt använda instrument, gruppstorleken och lokalerna. Grupperna ska delas in på nytt efter behov och säkra avstånd ska hållas mellan i synnerhet medlemmar i blåsinstrumentgrupper och körer.

Grupper i musikundervisning och hobbyverksamhet

När det gäller musikundervisningen krävdes störst anpassning av lärarna i samband med anordnandet av musiklekskolor, körer, band- och kammarmusikundervisning samt orkesterverksamhet, eftersom det är omöjligt att musicera tillsammans i realtid via videomötesprogram på grund av fördröjningen. Däremot övergick till exempel kompositionsundervisningen och musikgestaltningen på ett relativt naturligt sätt till distansundervisning.

I sin enklaste form har musicerandet i en orkester-, kör- eller annan grupp under coronapandemin kunnat bestå av ett distansmöte i veckan via ett videomötesprogram. Också övning hemma med stöd av video- eller e-postanvisningar eller kompletterande verksamhet såsom olika uppgifter i kroppsvård eller musikgestaltning var vanliga när begränsningarna av folksamlingar var i kraft. Förutom diskussioner och anvisningar kunde online-mötena också innehålla övningar som sjöngs eller spelades antingen tillsammans med läraren eller med en ljudinspelning medan deltagarnas mikrofoner var avstängda. I vissa grupper stämövade man också antingen i en mindre grupp eller till och med individuellt. Små grupper kunde också öva utomhus eller uppträda till exempel ute på gården vid ett servicehus. I musiklekskolorna gjorde läraren oftast en video varje vecka, med hjälp av vilken familjerna kunde ha en musiklekskolestund hemma.

Många föreningsbaserade aktörer inom verksamhetsfältet för musikutövning var inte skyldiga att fortsätta undervisningen under coronaviruspandemin. Tack vare filosofin om livslångt lärande, som är en väsentlig del av tankesättet med anknytning till musikutövning, och musikhobbyernas inverkan på välbefinnandet har aktörerna ändå upplevt att det är viktigt att verksamheten fortsätter trots undantagsförhållandena och avsaknaden av skyldighet. Därför har många hobbygrupper och grupper vid läroanstalter haft någon typ av verksamhet under våren och sommaren. Nationella organisationer för grupper som tillhandahåller hobbyverksamhet, till exempel Finlands Kyrkomusikförbund, Suomen Työväen Musiikkiliitto, Medborgarinstitutens förbund, Finlands svenska sång- och musikförbund, Sulasol med flera, har sammanställt översikter över verksamheten under undantagsvåren på sina webbsidor och i sina medlemstidningar.

Att sjunga i kör är en av de mest populära musikhobbyerna i Finland. Sång har dock med stöd av vissa undersökningar ansetts öka smittorisken och därför upphörde körernas verksamhet på våren eller blev virtuell. Hobbyverksamheten är dock aktiv och många lösningar för undantagsförhållandena har hittats. Till exempel Europeiska körförbundet (ECA) har sammanställt en omfattande lista över forskningsinformation, god praxis, rekommendationer samt program, applikationer och inspirerande exempel som kan tillämpas särskilt på körernas verksamhet [länk].

Resorna, som är en väsentlig del av hobbyverksamheten, har ställts in, men några sommarkurser och -läger har ordnats virtuellt eller som närundervisning inom ramarna för begränsningarna. Till exempel musikkurserna i Aitoo, som ordnas av Suomen Työväen Musiikkiliitto, genomfördes virtuellt och med anpassat undervisningsprogram i juni. Musikkursen i Itis och några andra kurser och läger ordnades i form av närundervisning. Också innehållet i de kurser och läger som ordnades som närundervisning måste modifieras och annorlunda lösningar än förut tillämpades i fråga om hygienen. Till exempel desinficerades pianotangenterna mellan olika elever, den allmänna städningen intensifierades och måltiderna ordnades i etapper med iakttagande av säkerhetsavstånd och särskilt noggrann kökshygien.

Under coronavåren genomfördes också större projekt, bland annat virtualkör- och orkesterframträdanden som förverkligades på olika sätt. Virtuaalikuoro, som har fått mycket uppmärksamhet i medierna, är ett exempel på detta. Den startades på initiativ av underhållningskören Aventur, spred sig snabbt till körer och sånggrupper via sociala medier och senare också till enskilda sångintresserade. Den cirka tusen personer starka kören Virtuaalikuoro genomförde under våren tre framträdanden i form av mosaikvideor.

För hobbyorkestrarnas del skapade till exempel ungdomsorkestrarna i Kotka och Fredrikshamn virtuella framträdanden. I Suomen Puhallinorkesterinliittos tidning sommaren 2020 publicerades en detaljerad artikel som behandlar det ovan nämnda projektets tekniska genomförande, de program som användes, vad man lärt sig, framtidsplaner och möjligheter samt orkestermedlemmarnas respons och upplevelser. Även yrkesorkestrarna framträdde virtuellt på samma sätt som hobbygrupperna; bland annat Finlands Symfoniorkestrar rf publicerade en mosaikvideo där musiker från medlemsorkestrarna spelade finalen av Ludvig van Beethovens sjunde symfoni som en vårhälsning till elever och lärare vid läsårets slut. Också många andra orkestrar, grupper och körer gjorde mosaikvideor. På grund av det stora arbete som krävs kommer mosaikvideor knappast att bli en del av den normala verksamheten åtminstone i hobbysammansättningar, men olika typer av virtuella klassrum eller övningsinspelningar kunde även i fortsättningen tillämpas som ett övningsverktyg till exempel när man förbereder sig för spelningssäsongen.

Till slut

Musikbranschen är en av de branscher som drabbats hårdast av coronaviruspandemin. Trots alla svårigheter tillhör branschen också dem som snabbast och mest kreativt har kunnat fortsätta sin verksamhet även om verksamhetsmiljöerna har förändrats kraftigt. Under krisen etablerades uppfattningen att musiken upplevs som betydelsefull, men strukturerna och verksamhetsmodellerna inom musikbranschen, vilka har visat sig vara svaga, borde ses över på nytt. Den mest aktuella uppgiften är att förutspå de långsiktiga effekterna av undantagsförhållandena.

Positiva fenomen i samband med undantagsarrangemangen under pandemin som lyftes fram av personerna jag intervjuade för utredningen var i synnerhet solidariteten inom branschen, det förbättrade datatekniska kunnandet, ökningen av nätbaserat material, de miljövänliga förfarandena samt de förnyade tankemodellerna.

Under krisen har musikbranschen på många nivåer förenat sina krafter och dragit åt samma håll. Det finns skäl att värna om detta fenomen även i fortsättningen. Enligt personerna jag intervjuade är en enad front gentemot beslutsfattarna ett betydligt effektivare sätt att påverka beslut som gäller hela branschen än enskilda organisationers egen påverkningskommunikation, vilken tidigare var praxis. Även det ökade samarbetet mellan aktörerna upplevdes som värdefullt.

Den framtvingade förbättringen av det datatekniska kunnandet, den ökade mängden nätbaserat material och den anskaffade utrustningen möjliggör förankring av mångsidigare, miljövänligare och ekonomiskt hållbarare tillvägagångssätt i organisationernas och de enskilda musikernas verksamhet. I framtiden kommer sannolikt att utvecklas fler nya program och plattformar som lämpar sig för att göra musik och motivationen att utveckla sådana är också större än förut. Under våren fick många branschaktörer fler följare i sociala medier, deras färdigheter och aktivitet i sociala medier förbättrades och kunskapen om publiken eller målgruppen ökade.

Hela branschen har under våren varit tvungen att skaka om sina verksamhetsmetoder och det tankesätt som ligger bakom metoderna. På grund av pandemin blev det aktuellt för såväl enskilda musiker, grupper och lärare som organisationer att tänka om när det gäller strategier, visioner, förfaranden och till och med värderingar. Orkestrarna, musikerna och grupperna behöver överväga i synnerhet relationen till publiken samt publikens och/eller samhällets musikbehov och -önskemål, lärarna behöver överväga ändringsbehov beträffande pedagogiken och studieinnehållet, musikerna och kompositörerna den egna karriär- och inkomstutvecklingen. Tvånget som viruspandemin förorsakade kan ha påskyndat utvecklingen av nya tankesätt, vilken också annars skulle ha inträffat senare.


Siffror

Medlemmarna i Finlands konservatorieförbund är 16 utbildningsanordnare (och en utbildningsinstitution som inte är medlem) som erbjuder grundläggande yrkesutbildning inom musikområdet med olika specialiseringsalternativ.

Medlemsorganisationerna i Finlands musikläroinrättningars förbund har cirka 3 600 lärare i grundläggande konstundervisning. Det beräknas att det finns cirka 1 000 lärare som arbetar inom yrkesutbildning, varav några arbetar både inom grundutbildning och yrkesutbildning, medan andra arbetar bara inom yrkesutbildningen.

År 2019 var totalt 30 kommuner, föreningar och offentliga enheter som underhåller orkestern medlemmar i Finlands Symfoniorkestrar rf. Finlands Symfoniorkestrar rf främjar symfoni- och kammarorkesterverksamheten i Finland samt bevakar orkestrarnas intressen och rättigheter. År 2019 fanns det totalt 988 heltidsmusiker vakanser i medlemsorkestrarna. Antalet av assistenter och tillfälliga musiker som arbetade under kontrakt av olika längd var 2 518.

Finlands Arbetarsångar‐ och Musikerförbund har 93 medlemsföreningar, som inkluderar grupper för herr-, dam-, barn- och blandkörer, orkestrar och pensionärsgrupper. Finlands Arbetarsångar‐ och Musikerförbund är en rikstäckande amatörmusikorganisation. Syftet med STM är att stödja och utveckla musikhobbyer bland finländarna. Cirka 3 000 finländare spelar musik i medlemskörer och orkestrar.

Finlands Tonsättare rf är en ideell förening vars medlemmar består av tonsättare som arbetar med seriös konstmusik. Finlands Tonsättare rf övervakar och understöder tonsättarnas konstnärliga, yrkesrelaterade och ekonomiska intressen samt främjar Finlands skapande tonkonst. Finlands Tonsättare har 221 personer som medlemmar.

Sibelius-Akademin är en av Europas största musikakademier och en internationellt välkänd och erkänd gemenskap med omkring 1 500 musikstuderande och 500 lärare. 

LiveFIN rf är en samhällelig intresseorganisation för musikevenemang och deras aktörer. Medlemmarna består av venues, festivaler och olika evenemangsarrangörer. Under 2019 hade LiveFIN 54 medlemsorganisationer.

Sulasol ry (Finlands Sångare- och Musikerförening) är en av de största amatörmusikorganisationerna i Finland. Föreningen omfattar nästan 350 körer och orkestrar, och cirka 12 500 personliga medlemmar. Sulasols grundläggande uppgift är att främja medlemmarnas möjligheter att spela musik. Samtidigt driver Sulasol som enande kraft hela området av hobbymusik genom att påverka konstförvaltningen, myndigheterna och musikutbildningsområdet.

Musiklärarförbundet i Finland rf (SMOL) har cirka 2 600 medlemmar som arbetar som lärare, t.ex. inom musikhögskolor, konservatorier och yrkeshögskoleprogram, samt inom området av oberoende utbildningsarbete. SMOL har till uppgift att bevaka intressen för dem som arbetar inom konst- och kulturutbildningen. SMOL strävar efter att främja positionen och villkoren för musikutbildning i Finland och övervakar medlemmarnas sociala och andra professionella intressen.

Finlands Musikskapare rf har 1 069 medlemmar. Syftet med föreningen är att främja de ekonomiska och yrkesmässiga intressena och social uppskattning av professionella tonsättare, textförfattare och arrangörer.

Musikterapiföreningen i Finland rf grundades 1973 för att främja finländsk musikterapis position och för att öka kunskapen inom området. Föreningen har cirka 250 medlemmar. En person eller gemenskap som är intresserad av området kan bli medlem i föreningen.

Centralen för främjande av Folkmusik och Folkdans r.f. (KEK) är paraplyorganisationen för proffs och entusiaster inom finsk folkmusik och folkdans. Föreningen har 19 medlemsorganisationer.

Finlands jazzförbund rf ä ren organisation som verkar för jazzlivet i Finland. Förbundet har 46 medlemsföreningar. Det fungerar som en expertorganisation inom området och som ett aktivt produktionsorgan nationellt och internationellt. Jazzförbundet ökar jazzmusikens synlighet i samhället och producerar information om den finska jazzindustrin.

Finlands svenska sång- och musikförbund (FSSMF) är en samlande organisation för musikintresserade finlandssvenskar aktiva i körer, orkestrar och andra grupper. Antalet medlemmar är ca 3800.

Kansalaisopistojen liitto KoL – Medborgarinstitutens förbund MiF ry är en intresseorganisation, vars uppgift är att bevaka medborgarinstituten och deras studerandeförbund. MiF hjälper instituten att trygga jämlikt och livslångt lärande som närservice samt främjer nationellt och internationellt samarbete mellan olika utbildningsorganisationer. Förbundet har närmare 200 medlemmar, varav den största delen är sådana som upprätthåller medborgarinstituten (kommuner och privata aktörer).

Finlands Musikutbildningsförening – FiSME ry har både personliga och samhällsmedlemmar. År 2019 hade föreningen 376 medlemmar, varav antalet av samhällsmedlemmar var 15. FiSME är en sammanslutning av samhällen och individer som fungerar som mellanhand mellan olika aktörer inom musikutbildningen, både nationellt och internationellt.

Finlands Kantor-organistförbund har som ändamål att förena kyrkomusikerna i syfte att bevaka deras förmåner och rättigheter såväl i fackliga som i löne- och anställningsfrågor. De egentliga medlemmarnas antal var i början av år 2018 708.

Finska Kyrkomusikförening väcker och upprätthåller intresse för kyrkomusik. Musikföreningar som körer, orkestrar eller festivaler samt församlingar kan vara medlemmar. Medlemmarna i Finska Kyrkomusikförening är 17 kyrkodistrikt och 84 medlemsmenigheter.

Finlands Musikerförbund rf. är en organisation för professionella musiker
som har cirka 3 600 medlemmar. Cirka en tredjedel av medlemmarna är orkestermusiker, och två tredjedelar arbetar som frilansare inom olika musiksektorer. Förbundet har kunskap om avtal, upphovsrättigheter, socialskydd och musikerns själsliv.

Finlands blåsorkesterförening SPOL är Finlands största blåsförening, vars medlemmar består av blåsorkestrar och samhälls- och personliga medlemmar. Det finns 246 medlemmar i orkestern. Cirka 5 800–6 000 musiker spelar i orkestrarna. Bakgrundsföreningarna och deras aktörer omfattar cirka 1 000 personer fler. År 2018 deltog cirka 300 000 besökare på konserter och evenemang.

Konsertcentralen rf har som mål att främja musikverksamhet i fostrande och undervisande syfte i skolor och daghem. För detta ändamål arrangerar föreningen årligen 1 200–1 700 konserter i skolor och daghem samt workshoppar i samarbete med de lokala arrangörerna.

Rådet för yrkeshögskolornas rektorer Arene har som huvudsakligt mål att främja yrkeshögskolornas gemensamma intressen. Arenes medlemmar består av alla 24 yrkeshögskolor och deras rektorer. Arenes medlemmar består av alla yrkeshögskolor och deras rektorer.

Världsmusikcenter rf’s huvuduppgift är att samla in, lagra och dela information om världens musikkulturer. Syftet är att öka förståelsen om olika musik som förmedlare av värderingar och betydelser för individer och samhällen och som förstärkning av identiteter. Världsmusikcentrethar fyra samhällsmedlemmar.

Stiftelse för musikfrämjande (MES) främjar mångfalden av inhemsk musik genom att stödja dess författare, musiker, producenter och förläggare. År 2019 lämnades över 3 800 ansökningar om bidrag, varav 1 705 ansökningar (45 %) fick ett positivt beslut.

Syftet med Musikläroanstaltförening (MOY ry) är att utveckla undervisningsinnehåll, övervaka allmänna och gemensamma intressen för musikutbildningsinstitutioner som tillhandahåller grundläggande konstundervisning, främja samarbete mellan medlemmarna och förbättra de allmänna driftsförhållandena på fältet. MOY ry har 27 medlemmar.

Föreningen för Tidig Musik (Svamuli)
är en förening av aktörer inom tidig musik och representant på nationell nivå. Medlemskapet består av ensembler, samt festivaler och branschorganisationer. Föreningen har 26 medlemmar.


Källor

Intervjuer

Ahti Vänttinen, ordförande/Suomen Muusikkojen Liitto ry; ordförande/FMC (16.6.2020)

Patrik Stenström, vice ordförande/Suomen Muusikkojen Liitto ry; medlem i arbetsgruppen för utarbetande av anvisningar för scenkonstsektorns arbete och föreställningar under undantagstiden (17.6.2020)

Annamaija Saarela, verksamhetsledare/G Livelab Tammerfors (17.6.2020)

Sanna-Mari Holma, verksamhetsledare/Suomen Työväen Musiikkiliitto; ordförande för arbetsgruppen för musikutövning (Musiikin harrastamisen työryhmä)/FMC (22.6.2020)

Kaisa Rönkkö, verksamhetsledare/Music Finland ry (23.6.2020)

Jouni Auramo, rektor/Birkalands musikinstitut; ordförande/Finlands musikläroinrättningars förbund & Eija Kauppinen, tf. verksamhetsledare/Finlands musikläroinrättningars förbund (26.6.2020)

Anne & Vesa Kankare, ungdomsorkestern i Kotka och Fredrikshamn (26.6.2020)

Miika Granholm, Aventur- och virtualkörerna (26.6.2020)

Mirja Kopra, lektor och studiehandledare/TAMK; Ordförande för arbetsgruppen för musikutbildning och fostran/FMC (17.7.2020)

Kai Amberla, verksamhetsledare/Finland Festivals (21.7.2020)

Sari Löytynoja, producent/Muusikkojen Liitto; Ungdomsrepresentant, FMC Youth-arbetsgruppens ordf./FMC (6.8.2020)

Helena Värri, verksamhetsledare/Finlands Symfoniorkestrar rf (e-postintervju 13.8.2020)

Noora Herranen, verksamhetsledare/Konsertcentralen rf (e-post 27.8.2020)

Taija Lähdetie, verksamhetsledare/ Suomen konservatorioliitto – Finlands konservatorieförbund (31.8.2020)

Jaakko Kämäräinen, freeombudsman (freeasiamies)/Suomen Muusikkojen Liitto ry; musiker (e-postintervju 1.9.2020)

Jenna Lahtinen, verksamhetsledare/LiveFIN ry (2.9.2020)

Jaana Nuottanen, verksamhetsledare/Medborgarinstitutens förbund (2.9.2020)

Sanna Takala, utbildningschef/Konstuniversitetet (e-postintervju 3.9.2020)

Ulrika Kauniskangas, biträdande rektor/ Pop & Jazz-konservatoriet (7.9.2020)

Anvisningar och material

Anvisningar för scenkonstsektorns arbete och föreställningar under undantagstiden: http://www.suomenteatterit.fi/covid-19/

Europeiska körförbundets (ECA) webbsida om coronaviruspandemin: https://europeanchoralassociation.org/covid-19/

Förfaranden och rekommendationer sammanställda av Europeiska körförbundet (ECA): https://docs.google.com/document/d/1QHhJbirrbPWQ6CFxbj-uy_3QwjNvXlPptchFvVoLlHg/edit#heading=h.tfh434q70g2s

Event Safety Alliances anvisningar för evenemangsarrangörer: https://static1.squarespace.com/static/5aec979d3e2d09db8bcad475/t/5eb86f694a67d30048528163/1589145456606/2020-05-11+Event+Safety+Alliance+Reopening+Guide.pdf

FIM Recommendations for a safe return to work (orchestras): https://www.fim-musicians.org/orchestras-fim-recommendations-safe-return-to-work/

Distanskonserter som kan beställas från Konsertcentralen: http://www.konserttikeskus.fi/etakonsertit

Live DMA:s (European network for live music venues, clubs & festivals) material och anvisningar för konsertscener, klubbar och festivaler: http://www.live-dma.eu/covid-19/

Gruppen Musiikin etäopetus på Facebook: https://www.facebook.com/groups/199546481334521/

Opus1 – Materialbank för kompositionspedagogik: https://www.opus1.fi/

Research Institute for Exhibition and Live-Communication, anvisningar för evenemangsarrangörer: https://www.iq-mag.net/wp-content/uploads/2020/05/RIFEL-Event-Safety-and-Security-in-the-context-of-COVID-19-V2.0.pdf

SML:s sammanfattning av material och anvisningar om bästa praxis för distansundervisning: http://www.musicedu.fi/etaopetuksen-parhaat-kaytanteet-jakoon/

Konstuniversitetets verksamhetsanvisningar för dem som fått tillstånd att använda lokalerna. 16.6.2020. Sibeliusakademin vid Konstuniversitetet

Anvisningar från Centret för konstfrämjande. Coronapandemins inverkan på användningen av stipendier och bidrag: https://www.taike.fi/fi/uutinen/-/news/1308869

Ordnande av grundläggande konstundervisning från och med 1.8.2020: https://www.oph.fi/sv/utbildning-och-examina/ordnande-av-grundlaggande-konstundervisning-fran-och-med-182020

Statsrådets förordning om temporär begränsning av förplägnadsrörelsers verksamhet i syfte att förhindra spridning av en smittsam sjukdom: https://www.finlex.fi/sv/laki/alkup/2020/20200401

Genomförande av utbildningen inom det fria bildningsarbetet från och med 1.8.2020: https://www.oph.fi/sv/utbildning-och-examina/genomforande-av-utbildningen-inom-det-fria-bildningsarbetet-fran-och-med


Tidningar, artiklar och meddelanden

Ahola, Anu & Isolammi, Hanna 2020. ”Music emerging from the coronavirus crisis – a view from Finland”. FMQ 15.5.2020. https://fmq.fi/articles/music-emerging-from-the-coronavirus-crisis

Hiltunen, Riikka 2020. ”Sustaining normality through choices in music – Notes on music consumption in a state of emergency”. FMQ 18.6.2020. https://fmq.fi/articles/sustaining-normality-choices-in-music

Isolammi, Hanna 2020. ”Finnish music institutes take a flying digital leap”. FMQ 30.4.2020. https://fmq.fi/articles/music-institutes-digital-leap

Isolammi, Hanna; Ryökäs, Kalle & Stenström, Patrik 2020. ”Mitä teit keväällä 2020?” Muusikko 4/2020.

Kaipiainen, Santeri 2020. ”Elävänä, etänä tai ei ollenkaan – kesän musiikkileirit päätyneet eri ratkaisuihin”. Rondo 25.5.2020. https://rondolehti.fi/tuoreimmat/nettiartikkelit/r-artikkelit/elavana-etana-tai-ei-ollenkaan-kesan-musiikkileirit-paatyneet-eri-ratkaisuihin/

Kankare, Vesa 2020. ”Näin toimii etäorkesteri Kotkan tapaan”. Puhallinorkesteri – Suomen Puhallinorkesteriliiton jäsenlehti 2/2020. https://spolli.com/sites/default/files/pdflehdet/SPOL_lehti_2_2020.pdf

Kauniskangas, Ulrika 2019. ”Diginä musaduuniin -hanke. Ammatillisen koulutuksen uudet oppimisympäristöt ja ratkaisut”. Presentationsmaterial 20.11.2020.

Kukkonen, Annika & Mäkinen, Maria 2020. ”Ikäystävällinen orkesteri. Orkesterien ikääntyneille suunnatun yleisötyön käsikirja”. Helsingfors: Finlands Symfoniorkestrar rf. https://www.sinfoniaorkesterit.fi/assets/Ik%C3%A4yst%C3%A4v%C3%A4llinen%20orkesteri%20%20Orkesterien%20ik%C3%A4%C3%A4ntyneille%20suunnatun%20yleis%C3%B6ty%C3%B6n%20k%C3%A4sikirja.pdf

Malmberg, Aleksi 2020. ”Korona muuttaa orkesterien toimintaa”. Finlands Symfoniorkestrar rf:s blogginlägg i maj. https://www.sinfoniaorkesterit.fi/fi/uutinen/?id=2635&ofs=4

Orvasto, Reima 2020. ”Kuorolaisen koronakevät”. Sulasol 2/2020.

Resonans 2020. ”Så sjunger sig Svenskfinlands körer genom coronakrisen”. Resonans 2/2020.

Resonans 2020. ”Manssångarna under coronakrisen”. Resonans 2/2020.

Saarikallio, Suvi 2020. ”Music – a meaningful resource at turning points and in times of crisis”. FMQ 18.6.2020. https://fmq.fi/articles/music-meaningful-resource

Stenström, Patrik 2020. ”Orkesterit koronassa”. Muusikko 3/2020.

Strömgård, Sofia 2020: ”Ida Olsonen håller körövning på distans – ett uppskattat avbrott för koristerna i en uppochnervänd värld”. Resonans 2/2020.

Strömgård, Sofia 2020. ”Meningsfulla musiklektioner under undantagstillståndet”. Resonans 2/2020.

Suomen Kirkkomusiikkiliitto 2020. ”Näin toteutetaan erilaista musiikkitoimintaa koronakeväässä”. https://skml.fi/2020/04/27/nain-toteutetaan-erilaista-musiikkitoimintaa-korona-kevaassa/

Suomen Kulttuurirahastos nyhet: https://skr.fi/ajankohtaista/saatioilta-ja-ministeriolta-yhteensa-miljoonien-hataapu-kulttuurikentan-ahdinkoon

Finlands musikråds meddelande: Luovan työn tekijät tasa-arvoiseen asemaan työttömyysturvassa -vetoomus luovutettiin ministeri Pekoselle: http://musiccouncil.fi/?p=1534

Sulasol 2/2020. Suomen laulajien ja soittajien lehti. Kan läsas elektroniskt: https://www.lukusali.fi/index.html?p=Sulasol&i=7a2c28d2-89f7-11ea-9a8d-00155d64030a

Särkiö-Pitkänen, Auli 2020. ”Chamber music spring: Virtual concerts for employment, hope and communication”. FMQ 18.6.2020. https://fmq.fi/articles/chamber-music-spring

Särkiö-Pitkänen, Auli 2020. ”Sounds of summer in Finland in 2020”. FMQ 12.6.2020. https://fmq.fi/articles/sounds-of-summer-finland-2020

Konstuniversitetets meddelande 22.6.2020. ”Taideyliopisto polkaisi pystyyn korona-​apurahan ulkomaalaisille taideopiskelijoille”.

Teostos nyhet 13.8.2020. ”Teostolta koronatuki musiikin säveltäjille, sanoittajille, sovittajille ja kustantajille”. https://www.teosto.fi/teosto/uutiset/teostolta-koronatuki

Vänttinen, Ahti 2020. ”Muusikkojen koronakriisi – valoa pilven raosta”. Muusikko 3/2020.


Översikter och sammanfattningar

Corona stjäl cirka 70 procent av den levande musikens värde – Music Finlands undersökning 25.8.2020. https://musicfinland.fi/fi/kuulumisia/korona-vie-elaevaen-musiikin-arvosta-noin-70-prosenttia

Kris- och återupplivningspaket för musikbranschen. Aktörerna inom musikbranschen har sammanställt åtgärdsförslag till ett kris- och återupplivningspaket för branschen. Förslagen har skickats till ministrar och tjänstemän som fattar beslut som gäller musikbranschen den 23 april 2020. Åtgärdsförslagen har utarbetats i samarbete mellan Teosto, Gramex, Suomen Muusikkojen liitto, Suomen Musiikintekijät, Suomen Musiikkikustantajat, Suomen Säveltäjät, IFPI, IndieCo, Musiikin edistämissäätiö, LiveFIN och Music Finland. https://musicfinland.fi/fi/kuulumisia/musiikkialan-kriisi-ja-elvytyspaketti

Lägesbild av musikbranschen 2020 – Inkomstförlusterna som coronasituationen förorsakar återspeglas på ett brett plan i musikbranschen. Music Finlands undersökning 23.4.2020. https://musicfinland.fi/fi/tutkimukset/musiikkialan-tilannekuva-2020-koronatilanteen-aiheuttamat-tulonmenetykset-heijastuvat-musiikkialalle-laajasti

Teostos sammanfattning av stödåtgärder för både de egna kunderna och hela musikbranschen: https://www.teosto.fi/teosto/artikkelit/korona


Mer information om de exempel som nämns i texten

April Jazz Subgrooves: https://apriljazz.fi/

Presentation av projektet Diginä musaduuniin: https://popjazz.fi/pop-jazz-konservatorio/hankkeet/digina-musaduuniin/

Flame Jazz Home Delivery: https://www.flamejazz.fi/2020/05/13/flame-jazz-aloittaa-livejazzin-kotiinkuljetukset-seka-konsertit-verkossa/

Konsertcentralens undantagsvår i siffror: http://www.konserttikeskus.fi/ajankohtaista/22/6/2020/konserttikeskuksen-poikkeuskevt-lukuina

Ungdomsorkestern i Kotka och Fredrikshamn: https://www.nuoriso-orkesteri.fi/

Lallukan pihasoitot: https://www.facebook.com/events/lallukan-taiteilijakoti/lallukan-pihasoitto-konsertit/252850279364710/

Music Finlands Luminous Online-evenemang för yrkesverksamma: https://musicfinland.com/en/news/luminous-online-a-slice-of-digital-heaven

Music Finlands diskussionsserie Nordic Talks: https://musicfinland.com/en/news/nordic-talks-part-1-streaming-coping-and-online-recording ; https://musicfinland.com/en/news/nordic-talk-part-2-feeding-the-grass-so-that-flowers-could-bloom

Recover Laboratorys kvällspromenad: https://www.recoverlaboratory.com/tuotannot/iltakavely

SWÄG: https://www.facebook.com/sswwgg/

Tampere Biennale 2.0 https://tamperebiennale.fi/

Tanssisali Lutakkos framträdanden på lastplattformen: https://www.jelmu.net/keikkoja-lutakon-lipan-alla-elokuussa-liput-nyt-myynnissa

Virtuaalikuoro: https://aventur.fi/virtuaalikuoro/